En Facebooktyckares reflektioner på presidentvalet
Mitt
sätt att samla tankarna är att sätta mig bakom tangentbordet. Så även den här
mulna och snöiga dagen sedan jag någon gång vid 7-tiden i morse fick klart för
mig att Donald Trump skulle bli USA:s nästa president. Skyll inte på mig, jag ”höll”
på Bernie Sanders. Märkte ni att jag sa ”höll” på Bernie Sanders. Varför det
då? Jo jag tyckte att han verkade lugn och sansad och dessutom var han i min
ålder.
Lika
djuplodande kunskaper om presidentkandidaterna tror jag faktiskt väldigt många
svenskar har som idag yttrar sig på Facebook och andra sociala medier. Ändå är
det ibland ganska avancerade analyser man får sig till livs. Ligger det något
bakom dessa analyser eller är det bara ett sätt att få ur sig sin frustration.
Att Donald Trump har retat upp många här i Sverige genom sina ohyfsade och
kränkande uttalande är ställt utan allt tvivel, men Hillary Clintons egna
beskyllningar av Trump gick väl inte av för hackor, de heller? ”Det är den
värsta kampanj jag har varit med om” säger en sedan länge boende amerikan i
Norrtälje Kommun i lokaltidningen. Han borde veta.
När
jag i morse lyssnade på Donald Trumps tacktal till sina supportrar på
republikanernas valvaka märktes inte ett spår av hans tidigare agerande i
valrörelsen, då slog det mig direkt att hade han talat på detta sätt då hade
han aldrig blivit president. Nu var han väldigt samlad, vänlig och nästan
ödmjuk. Jag tänker inte nämna några exempel, det finns många paralleller man
kan dra i världshistorien, men gemensamt är alltid att med i bilden finns
människor som är fattiga, besvikna, arbetslösa, utstötta från samhället, utan
vare sig hopp eller framtidstro. Dessa människor lyssnar inte till lena värdeord
och fagra löften. Donald Trump visste det och hur han skulle ”trycka på rätta
knappar”, nu har han mycket att bevisa.
Av
någon anledning kom jag att tänka på en tidigare amerikansk president Ronald
Reagan (1981-1989). Kanske var det för att både han och Trump har en bakgrund
som skådespelare, men när jag googlar på Reagan läser jag även att han kallas
ibland The Great Communicator för sin förmåga att uttrycka känslor
och idéer på ett personligt sätt. Nog törs man väl även påstå att Trump
uttrycker sina känslor och idéer på ett personligt sätt – eller? Ronald Reagan
blev till slut som jag förstår en mycket omtyckt amerikansk president.
Under
eftermiddagen dök en ledare upp här på Facebook skriven av den politiske
redaktören för Göteborgs-Posten, Alice Teodorescu. Jag ser en del likheter med
det jag skriver, jag tycker dock det är trist att redan samma dag som Donald
Trump blir vald till president skall man fastställa, om de samhällsgrupper jag
nämner i ett stycke ovan: ”De vann valet åt Trump men Trump kommer inte att
vinna något åt dem”. En ny vinkling från media som ”eldar på” och går händelserna
i förväg.. Jag länkar till Alice Teodorescus tänkvärda ledare ”Förnekelse skapar farliga politiker”.
Morfar
Gunnar i Norrtälje
Du har rätt i att Alice Teodorescus artikel var mycket bra men även denna av Britt Marie Mattsson. Frågan är vill vi och i så fall vad kan vi lära av detta? http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/st%C3%B6rsta-politiska-sensationen-i-modern-historia-1.3942552
SvaraRaderaTack Gun, har lagt ut även denna länk på Facebook.
SvaraRadera