Invånaren först, en värdegrund att ta på allvar
Norrtelje
Tidnings politiske chefredaktör Reidar Carlsson skriver idag (14/11) i sin ledare ett inlägg med bäring på en namninsamling för folkomröstning om
framtiden för glesbygdsskolor och glesbygden i sin helhet. Namninsamlingen har
initierats av en grupp föräldrar som lyckats samla ihop drygt 7000
underskrifter på några månader. I sig en stor prestation.
Mycket av det
som står skrivet i ledaren kan nog de flesta skriva under på, men själv tycker
jag att det finns en del som bör kommenteras och en del fakta som saknas.
Att på förhand
föregripa och ifrågasätta en lagstadgad demokratisk möjlighet att begära
folkomröstning tycker jag i detta sammanhang ger onödiga och felaktiga
signaler. Att kraven på folkomröstning ofta är tecken på brister i den lokala
demokratin har dock Reidar Carlsson fullständigt rätt i.
Något av det
viktigaste att framhålla saknas helt i ledaren. Det gäller nuvarande minoritetsstyres,
liksom tidigare borgerliga styre under flera mandatperioder, totala ovilja att
lyssna på sina väljare eller att inleda allvarligt menade medborgardialoger.
Att under dessa förhållanden reparera ett tappat politikerförtroende genom att säga
att det bara är att välja nya politiker är nog att göra det enkelt för sig.
Att tro att
Norrtäljes politiker skulle ”ha lärt sig av misstagen” tror jag inte ett dyft
på. För detta talar ansvariga politikers kommentarer ännu efter flera års
skoldebatt. Dessa kommentarer leder mer tanken till sårade obstinata småbarn
som inte får sin vilja fram. Allt för mycket prestige står på spel, och det
verkar ohyggligt svårt för politikerna att sträcka ut handen.
Detta bäddar
naturligtvis för att inte vilja engagera sig politiskt samtidigt som det är en
grogrund för missnöjesyttringar i olika former. De motsättningar som Reidar
Carlsson antyder fanns inom S- och C-partierna i skolfrågorna hittar man generellt
inom de flesta politiska partier i Norrtälje. Så svårt är det inte att ta del
av vad som skrivs och sägs i debattartiklar, insändare och framför allt i
sociala medier. Kom nu bara inte och säg att det skall vara högt i tak i den
interna debatten. Jag tror att det avskräcker medborgare att engagera sig i
politiken när man inser hur svårt det är att kunna påverka när partipiskan
viner.
Den gordiska
knuten enligt mig är att politiker måste vara medvetna om sin roll för att inte
värdegrunden ”invånaren först” inte bara skall förbli en klyscha.
I din text ovan skriver du: ..."Något av det viktigaste att framhålla saknas helt i ledaren. Det gäller nuvarande minoritetsstyres, liksom tidigare borgerliga styre under flera mandatperioder, totala ovilja att lyssna på sina väljare eller att inleda allvarligt menade medborgardialoger". Jag vill mena att detta påstående inte stämmer. EXEMPEL 1: I samband med att Tiohundra bildades deltog jag och många med mig i flera dialogmöten, förlagda på flera orter. Några hade många besökare medan andra endast hade ett fåtal besökare. EXEMPEL 2: När jag var nytillträdd som ordförande i Kultur- och fritidsnämnden gjorde jag några tappra försök att inleda en 'allmän dialog'. Resultat? Särintressen tog överhand och det kändes inte meningsfullt att fortsätta.
SvaraRaderaErfarenhet från mina yrkesverksamma år: Jag hade förmånen att jobba med dialogmöte/n (kundpaneler) med våra kunder. Vi bjöd in de som önskade komma - några accepterade inbjudan - andra avböjde. Det var naturligtvis omöjligt att bjuda in alla kunder - det blev ett urval - de som själva anmälde sig och grupperna kunde bestå av 10, ibland 20-30 pers. Inte fler i det företaget. Det förekomma även kundundersökningar där vi anlitade specialister på marknadsundersökningar.
Jag har en fråga till er som läser detta: Hur vill ni att ett dialogmöte ska genomföras inom den kommunala verksamheten? Hur många (och vilka) ska tillfrågas? Hur och var ska dialogen äga rum? På vilket sätt? Tala om för mig vilken form ni vill att dialogmötet ska ha. Hur ofta ska det vara dialogmöten? Vilken 'tyngd' ska ärendet ha? Ett belysande exempel på medborgares olika synsätt är den 'dialog' som Norrtelje Tidning haft rörande snyggaste och fulast byggnader. Om, om, om....kommunens beslutsfattare haft denna NT-dialog som grund - vilken utformning skulle då huset vid Galles Gränd fått? Fel svar är:: Inte byggts alls!
SLUTSATS: Dialog, ja. Berätta för mig ämne och form för dialogen så ska jag överväga fixa till ett sådant dialogmöte. Välj helst ett ämne inom kulturen så får jag större närhet till frågan. /Slut.
Vi talar tydligen inte om samma saker Bengt Ericsson. Du talar om enskilda ad hoc-insatser i form av olika dialogmöten. Detta får inte förväxlas med vad jag avser med medborgarinflytande och medborgardialog. Då handlar det om en process som skall arbetas in i hela kommunens styrning där initiativet förmodligen kommer från kommunstyrelsen för att sedan fastställas av kommunfullmäktige. Vi har tidigare här i Norrtälje genomfört en demokratiutredning, val- och demokratinämnden hade ett förslag som ”försvann” 2009. SKL har en gedigen kunskap om medborgardialog och jag har själv varit med på ett öppet informationsmöte för KF i Sparbankens lokaler. Tyvärr blev ledamöterna distraherade då man hade valt att dela ut ”paddor” vid detta sällsynt osmarta tillfälle. Förutsättningen för att medborgarinflytande i olika former skall kunna genomföras kräver naturligtvis en vilja från kommunledning. Finns inte den viljan vilket jag i mitt i mitt blogginlägg avser med ovilja att inleda allvarligt menade medborgardialoger, är det svårt att få till förändring. Inom c:a 200 svenska kommuner har man dock vidtagit olika former av medborgarinflytande.
SvaraRaderaVi skall vara väl medvetna om att det inte finns någon quick fix lösning på detta, men med stöd av kunskapen inom SKL och erfarenheterna från den nyligen genomförda demokratiutredningen SOU 2016:5 finns det säkert en god grund för att fatta beslut även i Norrtälje kommun.