Rätt att starta namninsamling mot nedläggning av småskolor - och kampanjen har inte varit förgäves

I Norrtälje har kommunfullmäktige i juni 2016 beslutat att lägga ner fem småskolor. Motståndet mot nedläggningarna har varit stort, inte bara på de berörda orterna utan även runt om i kommunen. Jag har själv varit med och talat med medborgare på olika platser i kommunen och är övertygad om att det inte bara handlar om att tala för de direkt berörda i skolorna utan även om en stor oro för kommunens framtida utveckling. Denna oro märks även inom våra tätorter och hos medborgare som vare sig har barn eller barnbarn i skolåldern.

Redan före beslutet i kommunfullmäktige har några föräldrar tagit initiativ till att starta en namninsamling för att få tillstånd en folkomröstning om nedläggningarna. För att pröva frågan om en kommunal omröstning fordras det att tio procent av kommunens röstberättigade invånare kräver detta. För Norrtäljes del innebär det c:a 4800 personer.

5800 personer har skrivit på namninsamlingen, vilket innebär att fullmäktige måste behandla kravet på folkomröstning.

Folkomröstning är definitivt inte något eftersträvansvärt i vårt samhälle som bygger på representativ demokrati (med de begränsningar som detta innebär). När inga andra till buds stående medel återstår finns dock folkomröstningen som ett redskap i verktygslådan när det gäller att värna och hävda den medborgerliga rätten. Den rätten har initiativtagarna till folkomröstningen nu utnyttjat vilket de skall ha all heder av. I forna tider tog man till hötjugor och hässjestörar, men den tiden är lyckligtvis förbi.

Till saken hör att oavsett resultatet av namninsamlingen måste minst en tredjedel av kommunfullmäktiges ledamöter stödja kravet på folkomröstning. Eftersom Moderaterna har beslutat sig för att stödja samverkansstyret mellan S, C och MP innebär det rent teoretiskt att det krävs 21 mandat i Norrtäljes kommunfullmäktige för att folkomröstningen skall få genomföras. Detta kan dock bli svårt, men jag tycker inte initiativtagarna till folkomröstningen skall se det som omöjligt och ge upp hoppet. Detta av tre skäl:

1. Inför beslutet i juni månad om nedläggningarna fanns det ledamöter i kommunfullmäktige som inte var helt bekväma med processen som föregått beslutet.

2. Jag är övertygad om att det hos samtliga ledamöter i kommunfullmäktige finns en grundläggande känsla för demokrati. När man nu i efterhand fått erfara den dynamik och omfattning som namninsamlingen gett bevis för kommer man att rannsaka både sitt hjärta och sin hjärna och komma fram till att man bör stödja en folkomröstning i första hand. Hur skall man annars kunna se sina väljare i ögonen under valåret 2018?

3. Vilken kommunledning skulle vilja göra sig känd i landet genom att sätta käppar i hjulet och motarbeta ett korrekt och väl genomfört medborgarinitiativ i demokratins tecken?

Som bekant är en kommunal folkomröstning endast rådgivande, och vilket resultat och vilka konsekvenser beslutet skulle kunna få kan vi bara spekulera om idag. Att inte stödja en folkomröstning behöver vi inte spekulera om, det vore mycket olyckligt.

Morfar Gunnar i Norrtälje