VÄG 77 (be-)slutet närmar sig
Ibland anser jag att en bloggtext i repris
kan vara befogad och tillåtas. Följande blogginlägg skrev jag den 22 februari
2015. Nu har Trafikverket efter många turer meddelat att man avser att fatta
beslut om vägens sträckning i början av år 2017. Jag har inte ändrat mig i det
jag skriver, snarare har mina ståndpunkter förstärkts när jag ser hur
krigshandlingar i oroshärdar i världen förstört eller raderat ut oersättliga
kulturskatter. Skall då vi i vårt land göra likaledes genom att i fredstid dra
fram en ny väg?
Innan
kommunfullmäktiges i Norrtälje sammanträde den 16 februari 2015 visste jag
beträffande väg 77 i princip inte mer än att det gällde en sedan lång tid
diskuterad vägsträcka från Rösa vid E18 till Uppsala länsgräns. En synnerligen
bedrövlig, smal och farlig vägsträcka som bl.a. slingrar sig genom naturen och
samhällena Finsta, Gottröra och Rimbo.
Då jag inte haft
någon djupare kunskap om de lokala trafikförhållandena har jag bara från sidan
följt den stora debatt som pågått beträffande vägens olika
sträckningsalternativ förbi Rimbo. Inte heller (tyvärr) har jag varit med på de
samrådsmöten som Trafikverket arrangerat i januari 2015.
Efter den
intressanta debatten kring väg 77 som jag följde på plats vid fullmäktiges
sammanträde och kanske framför allt efter att tagit del av vad invånarna själva
tycker väcktes mitt intresse för frågan. Intresset blev inte mindre när jag
läste arkeologen Gunilla Larssons uttalande i Norrtelje Tidning den 18 februari
då jag fick klart för mig att en vägsträckning norr om Rimbo skulle innebära
att man drar vägen rakt genom Stockholms Läns främsta bronsåldersboplatser.
”Katastrof” säger Gunilla Larsson. Jag är beredd att hålla med.
På Trafikverkets
hemsida har jag kunnat detaljstudera presentationsmaterial från de samrådsmöten
jag nämner i andra stycket. Jag måste säga att jag är oerhört imponerad av hur
grundligt man går tillväga för att presentera projektet, men så är det också
kostnadsberäknat till c:a 800 miljoner. En befogad undran är hur många invånare
och politiker som har tagit del av denna, även rent allmänt, intressanta
läsning?
Själv koncentrerar
jag mig på de fascinerande avsnitten om Riksintressen och områdesskydd (4.5.1),
Naturmiljö (4.5.2) och Kulturmiljö (4.5.3). Naturligtvis för att jag värnar
dessa områden med bl.a. hotade bronsåldersboplatser där politiker tycker att en
väg skall gå fram för att ge ”samhällsekonomisk lönsamhet”, vad nu detta står
för i detta fall?
Egentligen spelar
det för Rimbos framtid ingen roll om den nya vägen dras norr eller söder om
Rimbo. Enskilda människor kan komma i kläm i alla fall. Huvudsaken är att den
nya vägen kommer till stånd och att vi får en modern och ”hållbar” väg och
trafiklänk mellan Kapellskär, E4 och Arlanda/Uppsala och Mälardalen.
För våra
riksintressen och vår kulturmiljö finns det däremot ingen framtid om de ”eniga”
politikerna i Norrtälje kommun får sin vilja igenom och vägen dras norr om
Rimbo. Efter att ha läst materialet från Trafikverket/Länsstyrelsen är jag inte
alls säker på att sista ordet är sagt. Förhoppningsvis slipper kanske våra
folkvalda leva resten av sitt liv med vetskapen om att ”det var jag som
indirekt medverkade till beslutet att dra en 8,5 m bred 2-fältsväg rakt genom
Stockholms Läns främsta bronsåldersboplatser med kanske 3 500 år gamla
gravrösen”. Undrar om det finns någon preskriptionstid för brott mot
griftefriden?
Morfar Gunnar i
Norrtälje
Kommentarer
Skicka en kommentar