Norrtälje kommuns längsta långbänk

Ibland är det svårt att finna rubrik till ett blogginlägg, men jag tror att den infekterade skolfrågan i Norrtälje t.o.m. slår svartbygget på Kläppen längst ut i Söderarms skärgård då det gäller långbänk.

Vid gårdagens möte i Barn & Skolnämnden drev det nuvarande samverkansstyret S+C+MP genom ett beslut om en ny skolstrukturplan tack vare att M valde att inte delta i beslutet. Oenigheten mellan politiker, lärare och andra kommunmedborgare kan inte vara stabilare. Kanske inte idealläget när man skall lösa en av de viktigaste frågorna för en kommun, men så har man lyckats ställa till det. Ni som har barn och barnbarn i skolålder i Norrtälje kommun vet säkert vad det handlar om. Det är inte bara frågan om hur många småskolor som skall läggas ned, utan det handlar också om att göra hela vår kommun attraktiv, inte bara i stad och tätorter utan även i landsbygd, skärgård och glesbygd. Därför gäller det oss alla!

Det allra bästa med denna segslitna process är man att tvingat fram en arsenal av konstruktiva idéer, lösningar och synpunkter från lärare, föräldrar, elever, oppositionspartier, opinionsbildare och andra medborgare. Det allra sämsta med denna process är att samverkansstyret inte har tagit till sig ett dugg av detta.

Nu var ju utgången av gårdagens möte inte oväntat på något sätt. Möjligtvis kan jag tycka att ett av oppositionspartierna, Roslagens oberoende parti (ROOP) missade chansen att visa att man menade allvar med sitt vallöfte 2014 om att inte lägga ner några byskolor överhuvudtaget. Naturligtvis skulle man yrkat avslag. Inte vet jag vad som ligger bakom, kanske ren ouppmärksamhet?

Men detta är inte kört på långa vägar. Först skall ärendet upp i kommunstyrelsen, och sedan är tanken från de styrande att slutgiltigt beslut skall fattas av kommunfullmäktige den 20 juni, 2016 är bäst att tillägga. Inte ens då är det säkert att det är kört eftersom en namninsamling pågår för att skapa underlag för att begära folkomröstning i frågan. Naturligtvis är detta något man skall ta till i yttersta nödfall, men jag tror att vi närmat oss den gränsen nu.

Hur det kommer att gå står skrivet i stjärnorna, men jag börjar bli mer och mer övertygad om att gemene kvinna/man tycker att den demokratiska hanteringen har fått alltför många hårda törnar nu. Träffade för någon vecka sedan en representant för den politiska vilja som vill köra över medborgarna. Då fick jag åter höra det slitna argumentet om att det är ”de som skriker högst som hörs”. Med detta ville personen framhärda att de som tiger still tydligen skulle anamma samverkansstyrets förslag. Jag tror att det är ett önsketänkande, vilket en folkomröstning skulle kunna ge en tydlig vink om.

Juni månad artar sig till en intressant politisk månad. Kanske är det skönt att den avslutas med Norrtäljes traditionella jazzdagar då vi får koppla av med musik på krogar och caféer i staden.

Morfar Gunnar i Norrtälje