Minnen från Pampas

En intresseväckande rubrik på ett blogginlägg kan vara A och O, men jag träffade aldrig Evert Taube här utan på Södermalms torg en gång. Till saken dock.

Igår hittade jag en almanacka från 1957 som jag hade skrivit lite dagboksanteckningar i. För exakt 61 år sedan var jag hemma och pluggade kemi, och det måste man självklart berätta om på Facebook. Som så vanligt började hjärnans internminne att snurra, och vips hade jag via kemins underbara värld förflyttat mig till början av 1950-talet.

Då fanns det inga Ipads eller TV-spel som distraherade. För grabbar i 10-12 årsåldern fanns det så mycket annat att uppleva och sysselsätta sig med, och oftast skedde det utomhus. Att ägna sig åt spännande jumpning på isen mellan Fredhäll och Lilla Essingen skedde med fördel under vinterhalvåret vilket ligger i sakens natur. Något annat mycket spännande som man via mun till mun metoden lärt sig redan innan man började läsa kemi på läroverket var att experimentera med krut och hemmagjorda kanoner (mini) och bomber.

Bild från Kornknarrens blogg

Motorintresserad som man var hände det att man från Fredhäll på Kungsholmen i Stockholm begav sig via Stadshagen och Karlbergs strand mot Pampas som Karlbergs krigsskolas övningsområde kallades. Där bjöds det ibland på motocrosstävlingar och jag ger mig katten på att både Bill Nilsson och Sten Lundin har kört där. Numera är hela området bebyggt med bostadshus och kontor samt en jättestor marina, Pampas Marina. En god vän köpte där en plastbåt av märket Solvigg på 1970-talet som vi tillsammans lotsade upp sjövägen till Norrtälje.

När det inte var motortävlingar insåg vi att detta område var utmärkt för allehanda krutdoftande experiment. Undangömt som det låg med skyddande sanddyner och inget folk. Vi var nog rätt förståndiga trots allt. När det var dags för avskjutning lastade vi cyklarna med krutblandning av salpeter, kol och svavel, järnfilspån separat, mässingsrör med c:a 15 mm dia, bågfil, borr, tändstickor och stubintråd. Förmodligen fanns även plåster med i arsenalen…

Tänk att aldrig gick det fel någon gång, men pappersraketer har jag inget minne av att vi tillverkade. Däremot var underjordsdetonationer häftiga och när vi riktade kanonröret uppåt och sköt upp en laddning med en liten fallskärm som, om den överlevde smällen, utvecklades och dalade ner mot en överförtjust publik.

Vi sysslade även med lite lugnare verksamhet som t.ex. fotoframkallning och reta tjejer när det var matiné på Strand på S:t Eriksgatan. Så det så…

Gunnar Hellström

OBS Den trevliga bilden från Pampas har jag ”lånat” av:
http://kornknarren.blogspot.se/2012/01/tidig-motocross.html