Nyfikna på hav och lax

Idag den 31 maj 2020 var målet dels att se havet vid Långsand och dels besöka ett av Sveriges tre första vattenkraftverk i Älvkarleby. För detta krävdes att vi måste lämna Gästrikland för en sväng in i Uppland. Gemensamt för båda platserna är att de inte ligger många km från Dalälvens utlopp i Östersjön.

Utmärkande för Långsand liksom grannen Rullsand som är Uppsala läns största campingplats är att de ligger på en landtunga bestående av en halvmeter sand, liksom att de har öppna havet utanför. Imponerande även att se så många sommarstugor samlade, de flesta uppgraderade till permanentbostäder.

När vi var där var vädret som ni ser riktigt vackert, men med nordanvind och ett kylslaget hav förstår man att båtsäsongen inte hade kommit igång på allvar. Det var glest mellan båtarna som hade kommit i sjön.

 På bilden till höger står Barbro och försöker skönja om hon ser Finland. Åland kan det inte vara för vi befinner oss en bit norr om Åland.





Efter detta uppfriskande besök vid ´avet som man säger i Roslagen styrde vi kosan mot Älvkarleby via byn Gårdskär för att på så sätt prova på att köra Renulten på icke allmän grusväg. Spännande fem kilometer då en punktering kunde bli, inte ödesdiger direkt, men jobbig. Men allt gick väl, och snart var vi framme vid Älvkarleby och därmed även LAXÖN som var dagens huvudnummer.

Vid Laxön vid Älvkarleby har jag under halva mitt liv påstått att jag varit och fiskat. Fake news kallas det för idag, jag har varit i Gysinge och fiskat med en god vän för många år sedan.

Så fick jag till slut stifta bekantskap med Laxön som är en magnifik plats att besöka vilket alla borde göra. Dels är det en underbar plats fylld med så mycket historia som vi har dels Dalälven att tacka för och dels naturligtvis även Vattenfallsstyrelsen som där lät bygga ett av Sveriges tre första vattenkraftverk i början av 1900-talet. Imponeras alltid av byggnads- och ingenjörskonst från den tiden utan dagens teknik och hjälpmedel. Här har också varit militära anläggningar fram till 2:a världskriget. Här huserar idag även Sveriges Lantbruksuniversitet med sina studier kring laxfisket som alltid har varit en betydelsefull verksamhet på denna plats.

Besöket här höll på att sluta illa direkt efter att vi passerat Älvkarlebys vackra turisthotell. Jag blev nämligen så exalterad av den imponerande synen av det brusande vattnet att jag höll på att dratta i när jag stödd av den lutande furan på bilden till höger lutade mig ut över de branta slänten. Efteråt insåg jag dock att man måste väl ha någon form av skräpfilter som samlade ihop mig innan man sugs in i turbinen.

Innan vi kommer fram till själva vattenfallen bör man nämna något om vilka faciliteter som finns att tillgå. Man kan köra bil in i området, men vi valde att parkera nära turisthotellet för att få lite motion. 5 500 steg blev det. Här finns flera caféer, smårestauranger, konstutställningar och souvenirställen. Boulebanor. Plats för att träna flugfiske liksom andaktsrum för den som så vill. Själva kände vi inte till allt detta utan satsade på picknick och hade en liten väska med dubbelmackor med stekt ägg och knaperstekt rökt sidfläsk ackompanjerat av Gävlevatten. Duger bra det också om man får avnjuta med utsikten från motljusbilden nedan.

Avslutar med bilder från två mäktiga vattenfall som just nu är torrlagda. De kan dock vara intressant att se hur terrängen såg ut när Vattenfallsstyrelsen kom dit i början av 1900-talet för att anlägga kraftverket. Självfallet måste man tillbaka när vattnet forsar, kanske i juli när laxen hoppar i laxtrapporna.

Mellanfallet till vänster och Storfallet till höger.