Om inte om hade funnits...

2017-06-13 meddelade Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommun bygglov för om- och tillbyggnad samt fasadändring av Roslagsmuseet inom fastigheten Faktoriet 1.

Från 2008 har museet varit ”stängt för restaurering” och hur detta har hanterats får väl betraktas som en av Norrtälje kommuns längsta surdegar och ingen politisk konstellation har hittills mäktat med att fullfölja projektet.

Nu har dock restaureringsarbetet påbörjats vilket hittills inneburit utbyte av fönster i hela fastigheten, nedknackning av gammal felaktig cementputs för utbyte till kalkputs. Tillbyggnaden som nämns i beslutet handlar om uppförandet ett utanpåliggande hiss- och trapphus som kommer att medge utvändig passage till fastighetens övervåning.

Naturligtvis är det glädjande att arbetet kommit igång även om man inte har en aning om vad detta innebär i förlängningen. Dessutom finns det något som av de flesta upplevs som ett smolk i bägaren, nämligen det utanpåliggande hiss- och trapphuset eller snarare dess förvanskning av Norrtäljes äldsta industrifastighet i sitt slag. Exteriört ser fastigheten i princip ut som för 250 år sedan. Det beslutade utförandet har väckt starka känslor och ord som övergrepp, förskräckligt, ”bland det fulaste jag sett” och liknande har nämnts i debattartiklar och kommentarer i sociala medier. Nu är i alla fall ett beslut fattat och jag känner personligen en frustration över om det skulle vara så att man, för att tjäna några kvadratmeter eller möjliggöra odefinierad senare verksamhet, fattat ett alltför lösligt och kortsiktigt beslut. Kunde man gjort på något annat sätt frågar jag mig?

Fotomontaget nedan visar hur det utanpåliggande hiss- och trapphuset skulle kunna komma att te sig, sedan är det upp till var och en att bedöma om man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (PBL 8 § 17).

Fotomontage: Ulf Zettersten arkitekt KKH

Genom att studera själva bygglovet, som förmodligen är helt oantastligt med utgångspunkt från politiska ställningstaganden, finner man dock några utrops/frågetecken värda att begrunda.

Själva motiveringen till bygglovet fokuseras till den prickade mark som inte får bebyggas men bedöms utgöra en sådan liten avvikelse som avses i 9 kap 31 b § 1 plan- och bygglagen att avsteg kan göras i detta fall. Beträffande bedömningen av tillbyggnadens exteriöra påverkan på den 250-åriga unika f.d. verkstadsfastigheten sammanfattas den endast av en kort mening längre fram i beslutet: ”Bygg-och miljökontorets bedömning är att sökt tillbyggnad inte utgör någon förvanskning av byggnaden.” Efter personlig mejlkontakt med Länsstyrelsen framgår att något samråd med Länsstyrelse eller länsantikvarie inte förefaller ha skett vilket jag finner ganska märkligt.

Av Stiftelsen Roslagsmuseet fick Tyréns konsulter ett uppdrag om att göra en antikvarisk förundersökning med konsekvensbeskrivning av yttre renovering. Detta uppdrag redovisades i oktober 2016. I uppdraget ingick 2 alternativa skisser till ombyggnad av arkitekten Mats Wedberg. Den ena omfattade en lösning med invändig hiss (0) och det andra en utvändig tillbyggnad (1). 2017-05-25 inkom från arkitekten Ulf Zettersten (släkting till den förste ägaren av Zetterstenska Gården) ett diskussionsunderlag till Bygg- och miljönämnden, även detta med en invändig trapp- och hisslösning.

Stiftelsen Roslagsmuseets ansökan om bygglov omfattar endast alternativ 1, således utvändig tillbyggnad. Detta innebär att yttrandet i den antikvariska utredningen om att alternativ 1 kan ses som bättre när det gäller verksamhetens framtida användning kommer väl till pass. Med utgångspunkt från att Tyréns omfattande utredning utgått ifrån konstaterade kulturhistoriska värden är det dock deras bedömning att en invändig lösning är det som innebär minst påverkan på byggnaden och den omkringliggande miljöns samlade kulturvärden.

Här ställs således två ideologiskt olika bedömningar mot varandra, dels ett osäkert och kortsiktigt ekonomiskt tänkande och dels ett värnande av kulturhistoriskt oersättliga och viktiga byggnader och miljöer av riksintresse.

En pikant detalj i bygglovet är möjligheterna att yttra sig över beslutet. Då stiftelsens ägare består av Norrtälje kommun och Roslagens Fornminnes- och Hembygdsförening skulle man vilja ge kommuninvånare och medlemmar i den sistnämnda föreningen möjligheter att på något sätt få yttra sig. Inte så, men däremot bedömer Bygg- och Miljökontoret att fastigheterna Tälje 3:1 samt Faktoriet 2 och 4 är berörda av sökt byggprojekt. Tälje 3:1 vet jag faktiskt inte vad det står för i detta fall. Faktoriet 2 har samme ägare som sökt det aktuella bygglovet och Faktoriet 4 är den s.k. Å-villan som tidigare ingick i Faktorifastigheten men såldes till en bilskola av det tidigare borgerliga styret.

Hur långt kommunen kommit med de invändiga byggnadsplanerna vet jag inte, men det skulle kännas trist, beträffande den utvändiga tillbyggnaden, om man inte hinner tänka ett varv till för att eventuellt kunna rädda ett omistligt kulturellt värde för kommande generationer. I resterna av den engelska parken som löjtnanten Ludwig Zettersten lät anlägga i mitten av 1800-talet finner både en örtträdgård och en kålträdgård sin plats, för sjöminor och utrangerade träbåtar finns det nog lämpligare platser inom kommunen.

Faktorifastigheten och museiparken skall vara ett kulturhistoriskt smycke i Norrtälje stad och kunna glädja både invånare, turister, besökare och kommande generationer.

Gunnar Hellström